Galongalen
Med lätt huvudvärk och en fruktansvärt irriterande hosta var det bara att häva sig ut i regnet i morse då Ida hade spring i benen. Det var pust, stön och stånk från min sida innan alla galonkläder och stövlar var på . När vi väl stod påklädda och klara kom det klassiska: "Mamma jag är kissis". Genomsvett av all galon, som även jag hade på mig denna dag, var det bara att klä av det förbaskade barnet igen:)
Ida älskar regn med alla vattenpölar å äckliga daggmaskar... och jaa, har man rätt kläder så är det faktiskt ganska härligt ändå!
Efter vår utevistelse bar det av till Idas kusiner. Jag skulle vara barnvakt åt dem under några timmar. Allt gick bra även fastän jag helt plötsligt hade fyra kids runt benen istället för två. När de sedan började tjata om att de ville gå ut och leka kom den drypande svettattacken tillbaka då jag var tvungen att återigen kämpa med galonen men på tre stycken den här gången. Dessutom kom återigen det klassiska, men från Anton den här gången:"Kajjjin(=Karin) jag är kissenödig". Suck, pust stön, suck, pust stön....
Nu skiner kvällsolen och det var väl så dax! Nu är det ju hög tid att krypa upp i soffan med en varm kopp te för att få ordning på hostan och huvudvärken som ej ännu släppt, typiskt!
Ida är så nöjd över sin galonjacka som hon ärvt av Wilma!
HelloKitty för småtjejer är lika dyrbart som diamanter för oss tanter!
